Katla mullrar

www.vedur.is

Vulkanen Katla, som ligger mitt under Mýrdalsjökull, har mullrat den senaste tiden. I natt var en serie jordskalv på litet djup i den s.k. Katla calderan. Det största skalvet var 3,6 på Richter kl 04:41 och föregicks av ett lite mindre bara en minut tidigare.
Ökad aktivitet har varit de senaste dagarna och den har inte varit så stor sedan 2011.
Vädertjänstens geologiska avdelning höjde sin beredskap i natt och satte några tjänstemän i beredskap.
Skalven är grunda, vilket tyder på att de härrör från geotermisk aktivitet snarare än vulkanisk aktivitet.

Katla 1918

Katla hade sitt senaste utbrott år 1918 och brukar ha utbrott med intervaller på 60 - 80 år. Ett mindre utbrott under glaciären förekom troligen för några år sedan när en flodvåg kom ner i Múlakvísl och spolade bort en landsvägsbro och en del av ringvägen. Men det utbrottet nådde aldrig upp till ytan av glaciären.
Nu kan man inte märka några tecken på ett förestående vulkanutbrott i Katla.

Jag följer med och rapporterar om aktiviteten ökar eller läget förändras.

30.9.2016
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Hekla - vulkanen som är under uppsikt

Vulkanen Hekla på södra Island är under ständig bevakning och uppsikt. Den hade senast utbrott år 2000 och bedöms vara klar för nästa utbrott. Av den anledningen har den isländska vädertjänsten, "Veðurstofa Íslands", systematiskt byggt upp bevakningssystem och instrument för att följa med vulkanen. Målsättningen är att kunna ge förvarningar om ett utbrott skulle vara på kommande.


Hekla i juli 2016

Hekla kan dock få utbrott med nästa ingen förvarning.
Vulkanen är ett mycket populärt vandringsmål och om ett utbrott kommer med ingen eller mycket kort förvarning är alla de som är på vulkanen eller i dess närhet i stor fara.
I bevakningssystemet ingår också alarmrutiner, t.ex. så att man kan skicka sms till alla mobiltelefoner som befinner sig på eller i närheten av vulkanen.
På Island finns ca. 30 aktiva vulkaner, varav Hekla räknas till en av de aktivaste.
Med olika mätningar har man kunnat konstatera att trycket under Hekla stiger hela tiden. Markytan stiger och marklutningen från Hekla, t.ex. vid gården Næfurholt gjorde man i juni i år mätningar av denna lutning och beräknade att den överstiger det som var för utbrottet år 2000. Någon gång mellan åren 2007 och 2009 nåddes samma lutning som var före utbrottet år 2000.
I Morgunblaðið är en intervju med hotellchefen på hotell Leirubakki, som ligger kort väster om Hekla. - Alla dagar kommer folk hit och frågar om hur man kommer upp på Hekla och folket verkar inte bekymra sig det minsta om faran, säger hotellchefen.

Här är en sammanfattning om Heklas utbrott och historia under den tid Island varit befolkad:
Hekla

12.07.2016
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Tidigare okända vulkanutbrott 2014

Islands Universitets geologiska institution har analyserat data från rörelser i jordskorpan i inledningsskedet av Holuhraunsutbrottet aug 2014 - feb 2015 och kommit till slutsatsen att fyra vulkanutbrott föregick det egentliga utbrottet i Holuhraun. Det skedde i augusti 2014 några veckor och dagar före det egentliga utbrottet inleddes den 31 aug.

Den som följde med rapporteringen (bl.a. här på min blogg den 23 aug 2014) före det egentliga utbrottet såg nyheter om att vulkanutbrott hade börjat under glaciären vid Bárðarbunga, men geologerna avfärdade detta några dagar senare. Men nu har man konstaterat att utbrott verkligen förekom under glaciären och förklarar varför kratern i Bárðarbunga sjönk ned så mycket. Man räknade med att om det var utbrott så skulle smältvatten från glaciärisen ses i glaciärälvarna, vilket inte skedde. Förklaringen är att vattnet antagligen sökte sig ned genom jordskorpan i de sprickor som bildades när kraterbottnen sjönk ned.

Kartskiss från Islands Universitets
Geologiska Institution

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geologi vid Islands Universitet, säger i en intervju med den isländska TV-station Stöð 2, att "det är helt klart att det förekom vulkanutbrott under glaciären, troligen på fyra platser i denna händelseutveckling när magmatunneln bildades från Bárðarbunga och norrut mot Holuhraun".

Tre utbrott kom i Dyngjujökull, som är den nordliga utlöparen från Vatnajökull, och ett kom strax sydost om calderan i Bárðarbunga där som cirklarna är inritade nedanför calderan i skissens nedre vänstra hörn.

De jordskalv som förekommit de senaste dagarna är mest troligen p.g.a. att calderan ännu sjunker ned, snarare än att ett nytt utbrott är nära förestående.
"Min uppfattning är att dessa skalv troligen inte är tecken på att vulkanen förbereder sig för ett nytt utbrott i den närmaste framtiden. Sannolikt dröjer det något länge innan ett nytt utbrott kommer. Men vi kan aldrig ta något förgivet. Vi ska följa noga med om förändringar kan konstateras", säger prof. Magnús Tumi Guðmundsson i intervjun med Stöð 2.

04.03.2016
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Bárðarbunga vaknar?

Jordskalvskarta från vedur.is

Under de senaste dagarna har calderan vid Bárðarbunga uppvisat viss aktivitet. I kratern har jordskalvsaktiviteten ökat och i går, den 2 mars, var tre skalv på över 3 på Richter-skalan. Det första skalvet över 3 kom klockan 00:34 och sedan kom två skalv tätt inpå varandra kl 10:05. De var 3,3 resp. 3,6 på Richter.
Geologerna har dock inte sagt att dessa skalv skulle vara tecken på ett förestående vulkanutbrott. Men troligen är det fråga om magmarörelser under jordskorpan, liksom var fallet sensommaren 2014 före vulkanutbrottet i Holuhraun.

03.03.2016
Per Ekström
per@per.is

Skaftárfloden den största i mannaminne

Det blev en betydligt större flod än man räknade med. Maxflödet var som högst över 2000 kbm/s, kanske upp mot 3000 kbm/s enligt vissa uppgifter. Vattnet har flödat vitt och brett ned mot ringvägen. Bron vid Eldvatn vid Eystri-Ásar är stängd, eftersom flodvattnet har spolat bort understöd vid det östra brofästet, som hänger mer eller mindre i luften.
Några bondgårdar har fått sina åkrar och vägar bortspolade, men ingen människa har kommit till skada, vilket är det viktigaste.
Detta var den största flod man sett sedan mätningar inleddes 1970 och den största i mannaminne. Översvämningar vida och jordmassor har spolats bort. Det kommer sannolikt att ta en tid innan man kunnat bedöma alla skador som denna flodvåg har förorsakat.

Det började i slutet av september när mätinstrument registrerade sänkningar av glaciärisen över den östra Skaftárketillinn. Då anade man att en flodvåg var på kommande ned längs Skaftá. Det var första gången som man kunde mäta dessa rörelser, därför att man hade satt upp GPS-instrument i området. Glaciärisen skulle komma att sjunka mellan 70 - 80 m. Man anade då att det var en stor flodvåg som skulle komma om några dagar.

När sedan vattnet hade nått ut till kanten av glaciären efter ett par dagar så kunde man få det bekräftat.

Bild från mbl.is och mbl:s FB-sida.

Nu efteråt har man som sagt kunnat mäta vattenflöden upp mot 3000 kbm/s. Det är betydligt större än tidigare registrerade "hlaup". Diagrammet här ovan visar jämförelser med tidigare större flodvågor åren 1995, 2006 och 2008. Platsen är vid Eldvatn vid Ása, dvs. nära den plats där bron nästan spolades bort. Se bilden här till vänster.
Nu börjar vattnet sjunka undan, men det nådde nästan upp till vägbanan på riksväg 1 (ringvägen) vid Eldhraun. Fortfarande är stora vattenmängder i området och platser som aldrig förr legat under vatten gör det nu.
Skadorna är stora längs flodfåran. Åkrar, betesängar, vägar och en massa moränmassor har spolats bort. Den s.k. norra Fjallabaksleden (Fjallabaksleið nýrðri) har spolats bort på ett några hundra meter långt vägavsnitt vid Hólaskjól.

Island är ett land där naturkrafterna formar landskapet bokstavligt talat. Allt det har sitt ursprung i den geologiska aktiviteten. Uttrycksformerna är vulkanutbrott, jordskalv, jordvärme och som i detta fall smält glaciäris där heta källor under glaciären smälter stora vattenmängder, som förr eller senare bryter sig väg genom eller under glaciären och ut mot lägre belägna områden.


Bilderna här ovan är från vädertjänstens webb, där annat inte angivits.

08.10.2015
Per Ekström
per@per.is

Floden i Skaftá nu 2000 kbm/s

Vädertjänstens vattenmätare vid Sveinstindur

Flodvågen (hlaup) i Skaftá, SV om Vatnajökull har nu nått över 2000 kbm/s. Därmed är flödet det mesta man registrerat på tiotals år och sedan officiella vattenflödesmätningar började.
Detta följer prognoserna som man gjorde efter att istäcket började sjunka ned över den östra vattenansamlingen (Eystri Skaftárketill). Tack vare GPS instrument kunde man nu för första gången mäta när isen började sjunka ned. Den rörelsen har nu planat ut och sänkningen är drygt 60 m.
Hittills har vattenflödet inte medfört några avsevärda sakdor, men fjällvägen vid Hólaskjól har stängts av p.g.a. att flodvattnet översvämmar vägen.
Det förefaller nu på morgonen som om flödet närmar sig maximum. Det kan man se på diagrammet över flödet och att linjen nu planar ut.
Flödet kommer nu att nå ner mot Eldhraun och kan skada huvudvägen, ringväg nr 1. Men det finns alternativa vägar, så det kommer inte att helt skära av vägförbindelserna.

Följer med här och rapporterar om fortsättningen.

02.10.2015
Per Ekström
per@per.is

Vattenflöde ut Östra Skaftárketillinn

Karta över västra Vatnajökull och Skaftá.
Bild: Skärmdump från www.mbl.is

Ett s.k. hlaup [uttalas: hlöip] (flod) har börjat ur Vatnajökull. I den västra delen av Vatnajökull finns två vattenbassänger under glaciären, på isländska kallas de "katlar" (kittlar). De kallas "vestri" og "eystri ketill" (de röda märkena på kartan här till vänster). Regelbundet när de har fyllts upp av smältande is under glaciären från jordvärme, bryter vattnet sig igenom och s.k. hlaup, eller en sorts flodvåg kommer ner i glaciär älven, som heter Skaftá.
I morse kunde vädertjänstens geologer meddela att man sett att glaciärytan sjunkit dramatiskt vid den östra vattenbassängen och därmed var man säker på att ett nytt hlaup hade börjat. De tar dock flere timmar innan vattnet kommer fram under glaciären. Det är ca 40 km till glaciärkanten. Första då kan man beräkna vattenflödet, men det brukar komma upp i 1400 kbm/s vid sådana hlaup.
Grafen här nedan visar hur isens yta sjunkit ned de 2 - 3 dygnen.


Höjdkurva vid glaciärbassängen "Eystri ketillinn". Skärmdump från www.vedur.is
 

Ett sådant hlaup förekom senast ur denna bassäng år 2010. Normalt brukar det ta 2 - 3 år mellan händelserna. Man har för länge sedan sett att bassängen är fylld, så detta hlaup kommer inte helt oväntat. För något år sedan kom ett litet hlaup ur den västra bassängen.
Det kan dröja 1 - 2 dygn innan vattnet kommer ned til bebyggda områden. Hlaup ur den östra bassängen är oftast större än ur den västra.
Myndigheterna har varnat folk att röra sig nära utflödesplatsen vid glaciärkanten, eftersom vattnet innehåller mycket av svavelvätgas. Man räknar inte med att vattenfloden ska skada vägar och konstruktioner, men vattnet kan flöda upp på fjällvägen vid Hólaskjól och några andra privata vägar.
Jag ska rapportera om något mera av intresse sker.

29.09.2015
Per Ekström
per@per.is