Skaftárfloden den största i mannaminne

Det blev en betydligt större flod än man räknade med. Maxflödet var som högst över 2000 kbm/s, kanske upp mot 3000 kbm/s enligt vissa uppgifter. Vattnet har flödat vitt och brett ned mot ringvägen. Bron vid Eldvatn vid Eystri-Ásar är stängd, eftersom flodvattnet har spolat bort understöd vid det östra brofästet, som hänger mer eller mindre i luften.
Några bondgårdar har fått sina åkrar och vägar bortspolade, men ingen människa har kommit till skada, vilket är det viktigaste.
Detta var den största flod man sett sedan mätningar inleddes 1970 och den största i mannaminne. Översvämningar vida och jordmassor har spolats bort. Det kommer sannolikt att ta en tid innan man kunnat bedöma alla skador som denna flodvåg har förorsakat.

Det började i slutet av september när mätinstrument registrerade sänkningar av glaciärisen över den östra Skaftárketillinn. Då anade man att en flodvåg var på kommande ned längs Skaftá. Det var första gången som man kunde mäta dessa rörelser, därför att man hade satt upp GPS-instrument i området. Glaciärisen skulle komma att sjunka mellan 70 - 80 m. Man anade då att det var en stor flodvåg som skulle komma om några dagar.

När sedan vattnet hade nått ut till kanten av glaciären efter ett par dagar så kunde man få det bekräftat.

Bild från mbl.is och mbl:s FB-sida.

Nu efteråt har man som sagt kunnat mäta vattenflöden upp mot 3000 kbm/s. Det är betydligt större än tidigare registrerade "hlaup". Diagrammet här ovan visar jämförelser med tidigare större flodvågor åren 1995, 2006 och 2008. Platsen är vid Eldvatn vid Ása, dvs. nära den plats där bron nästan spolades bort. Se bilden här till vänster.
Nu börjar vattnet sjunka undan, men det nådde nästan upp till vägbanan på riksväg 1 (ringvägen) vid Eldhraun. Fortfarande är stora vattenmängder i området och platser som aldrig förr legat under vatten gör det nu.
Skadorna är stora längs flodfåran. Åkrar, betesängar, vägar och en massa moränmassor har spolats bort. Den s.k. norra Fjallabaksleden (Fjallabaksleið nýrðri) har spolats bort på ett några hundra meter långt vägavsnitt vid Hólaskjól.

Island är ett land där naturkrafterna formar landskapet bokstavligt talat. Allt det har sitt ursprung i den geologiska aktiviteten. Uttrycksformerna är vulkanutbrott, jordskalv, jordvärme och som i detta fall smält glaciäris där heta källor under glaciären smälter stora vattenmängder, som förr eller senare bryter sig väg genom eller under glaciären och ut mot lägre belägna områden.


Bilderna här ovan är från vädertjänstens webb, där annat inte angivits.

08.10.2015
Per Ekström
per@per.is

Floden i Skaftá nu 2000 kbm/s

Vädertjänstens vattenmätare vid Sveinstindur

Flodvågen (hlaup) i Skaftá, SV om Vatnajökull har nu nått över 2000 kbm/s. Därmed är flödet det mesta man registrerat på tiotals år och sedan officiella vattenflödesmätningar började.
Detta följer prognoserna som man gjorde efter att istäcket började sjunka ned över den östra vattenansamlingen (Eystri Skaftárketill). Tack vare GPS instrument kunde man nu för första gången mäta när isen började sjunka ned. Den rörelsen har nu planat ut och sänkningen är drygt 60 m.
Hittills har vattenflödet inte medfört några avsevärda sakdor, men fjällvägen vid Hólaskjól har stängts av p.g.a. att flodvattnet översvämmar vägen.
Det förefaller nu på morgonen som om flödet närmar sig maximum. Det kan man se på diagrammet över flödet och att linjen nu planar ut.
Flödet kommer nu att nå ner mot Eldhraun och kan skada huvudvägen, ringväg nr 1. Men det finns alternativa vägar, så det kommer inte att helt skära av vägförbindelserna.

Följer med här och rapporterar om fortsättningen.

02.10.2015
Per Ekström
per@per.is

Vattenflöde ut Östra Skaftárketillinn

Karta över västra Vatnajökull och Skaftá.
Bild: Skärmdump från www.mbl.is

Ett s.k. hlaup [uttalas: hlöip] (flod) har börjat ur Vatnajökull. I den västra delen av Vatnajökull finns två vattenbassänger under glaciären, på isländska kallas de "katlar" (kittlar). De kallas "vestri" og "eystri ketill" (de röda märkena på kartan här till vänster). Regelbundet när de har fyllts upp av smältande is under glaciären från jordvärme, bryter vattnet sig igenom och s.k. hlaup, eller en sorts flodvåg kommer ner i glaciär älven, som heter Skaftá.
I morse kunde vädertjänstens geologer meddela att man sett att glaciärytan sjunkit dramatiskt vid den östra vattenbassängen och därmed var man säker på att ett nytt hlaup hade börjat. De tar dock flere timmar innan vattnet kommer fram under glaciären. Det är ca 40 km till glaciärkanten. Första då kan man beräkna vattenflödet, men det brukar komma upp i 1400 kbm/s vid sådana hlaup.
Grafen här nedan visar hur isens yta sjunkit ned de 2 - 3 dygnen.


Höjdkurva vid glaciärbassängen "Eystri ketillinn". Skärmdump från www.vedur.is
 

Ett sådant hlaup förekom senast ur denna bassäng år 2010. Normalt brukar det ta 2 - 3 år mellan händelserna. Man har för länge sedan sett att bassängen är fylld, så detta hlaup kommer inte helt oväntat. För något år sedan kom ett litet hlaup ur den västra bassängen.
Det kan dröja 1 - 2 dygn innan vattnet kommer ned til bebyggda områden. Hlaup ur den östra bassängen är oftast större än ur den västra.
Myndigheterna har varnat folk att röra sig nära utflödesplatsen vid glaciärkanten, eftersom vattnet innehåller mycket av svavelvätgas. Man räknar inte med att vattenfloden ska skada vägar och konstruktioner, men vattnet kan flöda upp på fjällvägen vid Hólaskjól och några andra privata vägar.
Jag ska rapportera om något mera av intresse sker.

29.09.2015
Per Ekström
per@per.is

Holuhraun - Rapport om utbrottet, 11 ton av svaveldioxid

Isländska och utländska vetenskapsmän har samlat uppgifter om vulkanutbrottet i Holuhraun, som pågick under tiden 31 aug 2014 till 27 feb 2015. Detta utbrott är det största sedan Skaftáreldarna 1783-84.

Bl.a. har man beräknat utsläpp av svaveidioxid till 11 milj ton, som är lika mycket som ustläppen från industri, trafik och bosättning i Europa år 2011. Tack vare att utbrottet till stor del pågick under den mörka årstiden och med många stormar var effekterna av utsläppen mindre allvarliga än de skulle varit annars. Solljus omvandlar svaveldioxidgas till svavelsyra och den processen var mindre pga årstiden. De kraftiga vindarna blåste också gaserna ut till havs. Så är området där utbrottet pågick basiskt och det har neutraliserat försurningseffekten. Man kan alltså säga att utbrottet kom på rätt plats och under rätt tid. inte att förglömma att området är långt från bebyggelse.

Skaftáreldarna 1783-84 släppte ut 10 ggr mera svaveldioxid. De började under sommaren 1783 (juni) och därför blev effekterna mycket allvaligare. Man beräknar att 20% av befolkningen, ca. 10.000 personer, omkom i samband med det utbrottet.

 

21.07.2015

Per Ekström

per@per.is

www.per.is

 

Jordskalv utanför Reykjanes

Jordskalvsaktivitet SV från Reykjanes
Skärmdump från http://en.vedur.is/#tab=skjalftar

Sedan i gårkväll vid 21 tiden har det pågått jordskalvsaktivitet rätt utanför Reykjanes, några kilomter mot SV från Reykjanesudden. Flere hundra skalv har registrarats, det största var 5,0 på Richterskalan och kom 25 minuter över två i natt.
Skalven har kännts i huvudstadsregionen.
Geologerna säger att detta är ett område där sådana jordskalvsserier förekommer regelbundet och att verksamheten inte är alarmerande för tillfället. Man räknar inte heller att detta är tecken på större jordskalv på Reykjanes. För några veckor sedan gick Vädertjänstens geologiavdelning ut med information om att ett stort jordskalv kan komma på Reykjanes, i området från Kleifarvatn och till huvudstaden, men att den serie som nu registrerats inte ger anledning att räkna med att det stora skalvet ska komma, i alla fall inte som en följd av det som nu pågår.

Men jag föler med och rapporterar om något mera skulle ske.

01.07.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Ånga ses vid Holuhraun - inget nytt utbrott

Ómar Ragnarsson, flygare, fotograf och massmediaman, m.m. flög över Holuhraun härom dagen och tog en fin bild över området. Där ser man bl.a. att ganska mycket ånga stiger upp från lavan, som kom upp i utbrottet 2014-2015. Du kan läsa mer om det i äldre artiklar här på denna blogg
Förklaringen är att vatten i älvarna från glaciären, främst Jökulsá, kommer i beröring med lava, som fortfarande är het. Nu under försommaren ökas vattenmängden p.g.a. att glaciären och snön på den smälter.
Det är alltså inte frågan om att vulkanutbrottet skulle börja på nytt. Inga tecken finns på ökad geologisk aktivitet för närvarande.

Ånga kommer upp från lavan i Holuhraun. Berget Herðubreið ses i bakgrunden. Foto: Ómar Ragnarsson från hans blogg.

23.06.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Liten sannolikhet för nytt utbrott i Holuhraun

Lavafältets utsträckning 84,5 kvkm sammanlagt
Foto: Jarðvísindastodnun HÍ.

- Det är liten sannolikhet för att vulkanutbrottet i Holuhraun börjar på nytt. Calderan i Bárðarbunga har slutat sjunka in och trycket i magmasystemet har sjunkit ned. Detta säger geologen Magnús Tumi Guðmundsson.
- Vi följer noga med utvecklingen fortsättningsvis och smältvatten kan ännu finnas under glaciären och därifrån kan komma flodvågor. Det är inte eller utestlutet att ett vulkanutbrott kan börja på nytt, eftersom detta är en förkastningsrörelse. Vid Krafla utbrotten, som pågick 9 år, började utbrott på nytt och på nytt. Skillnaden är dock att här i Holuhraun var utbrottet med anledning av att magma pressades ut ur calderan under Bárðarbunga.

13.04.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is