Scenarier för Holuhraunseldarna

Här har jag översatt en artikel som prof. Magnús Tumi Guðmundsson och Páll Einarsson publicerade på webben för "Jarðvísindastofnun Háskóla Íslands (Islands Unis Geologiska Institution).

Spekulationer om nedsjunkningen av calderan i Bárðarbunga och tänkbara scenarier

Nedsjunkningen, som har inletts i Bárðarbunga, skapar talsvärd osäkerhet om hur skeendet fortskrider, men något liknande det här inte skett på Island sedan Askjasjön bildades.

Sådana nedsjunkningar eller förkastningar är dock inte ovanliga i ett globalt perspektiv. Calderan i vulkanen Piton de la Fournaise på ön Reunion i Indiska Oceanen sjönk ned ca 340 m på 10 dagar år 2007 medan ett omfattande utbrott pågick i vulkansluttningarna. Fernandina calderan på Galapagos sjönk ca 300 m år 1968 under liknande förhållanden. Motsvarande händelser förekom på Kamtjatka 1975-76 (Tolbachik). Askjasjön började att bildas i rörelser i jordskorpan som pågick 1874-75 och insjön fick sin nuvarande form efter några år. Ett utbrott längs en vulkanspricka förekom i Sveinagjá, 50-60 km norr om Askja och ett stort explosionsutbrott kom i slutet av mars 1875 när ljust vulkanmaterial täckte Östlandet och asknedfall förekom i Norge och Sverige

Det är uppenbart att ett samband förekommer mellan nedsjunkningen i Bárðarbunga och utbrottet i Holuhraun. Det ligger nära till hands att händelseutvecklingen kan förklaras med magmaflödesteorin som lades fram i samband med de s.k. Kröflueldarna: Lava strömmar från Bárðarbunga, längs tunneln som har bildats under Dyngjujökull och kommer så upp i Holuhraun. Men hur ser fortsättningen ut?
Under nuvarande förhållanden kan många scenarier tänkas. De teorier som är mest sannolika är:
(Skisserna har isländsk text, men jag tror att den intresserade kan förstå vad som beskrivs i de tre bilderna, texterna ovanför respektive bild förklarar på svenska vad som antas ske, PE:s anm.).

1.       Nedsjunkningen upphör före det blir stort och utbrottet i Holuhraun planar ut.
Scenario A

2.       Nedsjunkningen fortsätter och kan bli upp till några hundra meter samtidigt som utbrott fortsätter i Holuhraun eller under Dyngjujökull. Man kan räkna med att utbrottet blir långvarigt och dess omfattning kan räknas i kubikkilometer före det är över. Om vulkansprickan växer mot söder eller om utbrott kommer på nytt ställe kan man räkna med glaciärflod och asknedfall. Det är inte uteslutet att en ny spricka söker sig mot sydväst, uppstår under glaciären söder om kratertoppen (söder om Bárðarbunga, PE:s anm.), eller utanför glaciären.
Scenario B

3.       Magman söker sig upp i förkastningssprickan och ett utbrott kommer i calderan. Ett sådant utbrott kommer kunna smälta stora mängder is och förorsakat en omfattande glaciärflod.
Det kan också hända att vattnet hålls inom calderan om nedsjunkningen pågått länge före utbrottet kommer. Då kommer detta vatten senare i en omfattande glaciärflod. När utbrottet når igenom glaciärisen förändras det i ett explosionsutbrott och konsekvensen blir asknedfall
Scenario C

Situationen är osäker och det är inte möjligt att säga vilkety scenario som är mest sannolikt just nu.

Magnús Tumi Guðmundsson och Páll Einarsson